Dokumentation

1. Kolakakor

2. Följde receptet: 

3. Inga ändringar

4. Gör kakorna jämnstora så att de blir klara samtidigt.

5. Ha i rätt mängd av alla ingredienser

6. Linn Maria Sibylla Lackinger.

7. 1

8. Räkna priser/tömma diskmaskiner

9. Det blev bra.

Avslutande reflektion

Det har varit ett jobbigt arbetssätt eftersom det har varit osäkert.

Det var väldigt mycket tid.

Det har varit riktigt tråkigt.

Vi har haft väldigt mycket tid över och då har vi inte gjort nåt.

Samarbetet har varit dåligt.

Folk har bara gått iväg och lärarna har knappt märkt något eftersom det har varit så stökigt.

Jag, och säkert många fler, har haft extrem huvudvärk dem här dagarna eftersom folk bara skriker.

Det var lite kul att man fick välja redovisningssätt utan att ha tidspress på sig.

Jag har aldrig riktigt förstått vad det här går ut på.

Alla har massa frågor men eftersom lärarna inte har några svar så blir alla sura och bara skriker på varandra.

Underbart 

Utvärdering av projekt

1. Vad har varit svårt?

Det har varit svårt att samarbeta helt i gruppen när åsikterna har gått åt olika håll, men det har löst sig efter ett tag. Det har också varit svårt när vi inte har haft något kvar och det har varit svårt att planera från början när man inte riktigt har någon tidsuppfattning om hur mycket som är kvar.

2. Vad har vi lyckats med?

Vi lyckades med filmen som vi hade i presentationen. En i gruppen hade skrivit en text om livet som hon läste upp i filmen, medan jag och en till hade filmat. Vi är nöjda med presentationen och att vi inte hade så mycket text och att den inte blev långtråkig.

3. Vad kunde gruppen gjort bättre?

Framförallt så kunde alla i gruppen faktiskt varit med.

Att folk inte gått i väg under arbetet och att vi kunde ha planerat bättre.

Att vi kunde ha pratat om när vi skulle ha eget arbete så att alla kunde göra det samtidigt istället för att det alltid var en som var borta.

Några kunde ha engagerat sig mer och hjälpt till.

4. Tror du att ert grupparbete verkligen kommer att förändra någonting?

Nej, det tror jag inte därför att vi hade inte så stor omfattning på arbetet.

Dokumentation

1. Lussebullar

2. Vi följde receptet men vi jäste lite kortare tid och hade hallon i lussekatterna.

3. Jäste kortare tid.

4. Jäs med bakduk och inte handduk

5. Ha i lagom med mjöl

6. Olivia Nelly Susanne Johansson von Sverige

7. 6.

8. Sätta upp stolarna

9. Lite degiga men annars goda

Dokumentation

1. Lussekatter

2. Följde receptet!

3. Vi ändrade inte receptet något

4. Gör dem lika stora

5. Låt det jäsa klart

6. Albin Johan Ture Richardsson von Okome.

7. 7

8. Ge respons på arbetsplatserna

9. De smakade mycket socker, det blev sådär.

Dokumentation

1. Pannkakor

2. Följde receptet men halverade det.

3. Vi halverade det som sagt.

4. Om du vänder dem, vänd över bänken och INTE över golvet.

5. Bränn dem inte. Ha på lagom värme.

6. Linn Maria SibyllaLackinger.

7. 1.

8. Egentligen räkna priser men vi fick byta soppåse istället.

9. Jag tycker inte om pannkakor så jag åt inga. 

Dokumentation

1. Köttfärssås och spagetti.

2. Följde receptet

3. Ingen tomatpuré. Men jag hade krossade tomater.

4. Bränn inte maten

5. Lägg i vatten i köttfärssåsen om det blir för torrt.

6. Mathilda Theresia Andersson von Källsjö.

7. 1

8. Räkna priser. (Byta och slänga soppåse)

9. Lite mycket tomater, annars bra.

Dokumentation

Muffins

1. Hallonmuffins

2. Följde receptet

3. Hade i hallon också

4. Var glad! 😀

5. Glöm inte mjölken/vattnet (som Mathilda & Linn gjorde...) 

6. Amanda Josefina Mathilda Karlsson

7. 4.

8. Tömma och starta diskmaskinerna. Torka diskbänkarna.

9. Dem blev jättegoda pga Amandas proskills. 

Dokumentation

1. Kanelbullar

2. Följde mestadels receptet

3. Vi gjorde vaniljfyllning istället och när vi gjorde fyllningen så följde vi inte receptet.

4. Jäs bullarna!

5. Använd rätt mycket mjöl

6. Amanda Josefina Mathilda Karlsson.

7. 7

8. Ge respons på arbetsplatserna

9. Bra!

Dokumentation

1. Stekt kyckling, wokade grönsaker och ris.

2. Kokade riset, stekte kycklingen och wokade grönsakerna...

3. Vi hade inget recept

4. Se till så att det blir klart samtidigt.

5. Woka inte grönsakerna för länge eller för lite.

6. LinnL

7. 1

8. Räkna priser. 

9. Det blev gott!

 

Dokumtation

1. Wokade grönsaker och focaccia.

2. Följde receptet

3 istället för durumvetet tog vi 1,5 dl vetemjöl

4. Ta inte för mycket eller för lite mjöl

5. Ta i lagom med olja i grönsakerna.

6. Vanesa

7. 4

8. Tömma och starta diskmaskinerna.

9. Det blev la bra

Dokumentation

1. Stekte köttbullar, kokade morötter och potatis och gjorde sås.

2. Följde receptet.

3. Ingen lök i köttbullarna.

4. Låt såsen koka några minuter när den är klar.

5 koka köttbullarna riktigt.

6. Olivia Nelly Susanne Johansson.

7. 1.

8. Räkna priser.

9. Det blev inte gott, inget av det blev bra

Dokumentation

1. Vi har stekt falukorv och kokat blomkål, gröna bönor och ärtor.

2. Först satte vi på vatten, sen lade vi i grönsakerna när det började koka. Samtidigt som vi lade i grönsakerna så satte vi på plattan med stekpannan på, sedan stekte vi falukorven och det blev klart samtidigt.

4. Inte övler- eller underkoka grönsakerna.

5. Akta så att inte det stänker ifrån fettet på stekpannan.

6. Linn Lack ❤️

7. 1

8 egentligen skulle vi räkna priser men vi (Linn) fick byta soppåse istället.

9. Det blev som det skulle, vi var nöjda.

Repetition bakning

Baka med bakpulver:

Mät exakt enligt receptet. Bakpulvret ska liggs löst i måttet, och ligga slätt. Blanda bakpulvret i de torra ingredienserna väl. Om degen blir för lös så tillsätter man mer mjöl. Bakverken ska vara lika stora för att alla ska bli jämngräddade. Plåten ska stå i mitten av ugnen. Det ska vara över- och undervärme. De ska vara gyllenbruna och när man knackar på undersidan ska det låta ihåligt. Man ska ta av bakverken ifrån plåten för annars kan de brännas.

Baka med jäst:

Man ska inte ha någon för varm vätska, det är viktigt att jästen har rätt temperatur och man måste låta degen jästa klart. Man måste arbeta jästdegen kraftigt för att den ska hålla ihop bättre, intr bli klibbig och för att man ska arbeta upp gluteneffekten. Degen ska vila för att den ska bli lättare och baka ut, proteinerna suger upp mer vätska och då blir den smidigare. De ska vara jämnstora. Det är viktigt att de jäser på plåten. Man ser att de är färsigjästa när de har blivit nästan dubbelt så stora. Man kan kolla att de är färsigjästa genom att klämma lätt på sidorna och då går degen sakta ut igen. Gräddning: de ovan.

Man förvarar bröd i en förseglad papperspåse, men det går lika bra med plastpåsar.

Repetition koka & steka: 

Koka: man kokar grönsaker i kokande vatten, på låg/ mellan värme med lock.

Steka: man lägger fettet (olja, margarin, smör) i en kall stekpanna. Fettet bubblar upp och när det slutar bubbla så lägger man i det man steka. Det ska fräsa när man lägger i det man ska steka. Man börjar med hög värme men när man lägger i livsmedlet så sänker man.

När koagulerar äggvitan?

Material

En värmeplatta.

Två värmetålig bägare som är kanske ca. en halvliter stor var.

Vatten.

Ett ägg.

En vattentålig termometer.

Hypotes

Jag tror att äggvitan koagulerar runt 60 grader.  För att jag tror att det koagulerar fortare än vad vatten skulle koka.

Utförande

Fyll bägaren till 2 tredjedelar med vatten. Sätt bägaren på värmeplattan.

Separera ägget och kasta äggulan. Häll försiktigt äggvitan i kastrullen. Vattenbada äggvitan. 

Sätt direkt en termometer i äggvitan. Höj värmen 20 grader i taget.

När äggvitan blir vit och är fast så vet man att den har koagulerat.

Risker: man kan bränna sig, termometern kan krångla. Ägget kan separera fel.

Så man måste ha vatten ifall man skulle bränna sig. Dubbelkolla termometern, vara försiktig med ägget.

Resultat: enligt vår undersökning koagulera vid 70 grader. Det började koagulera ganska sent.

Vi ville göra såhär för att om man har ägget i vattnet då mäter man ju temperaturen på vattnet och inte på äggvitan. 

1. Vid vilken temperatur koagulerar äggvitan enligt din undersökning?

Den koagulerade vid 70 grader Celcius, vilket var ganska mycket högre än många andras.

2. I undersökningen bör du använda samma termometer hela tiden. Varför är detta viktig för undersökningen? Motivera.

Om man byter termometer under undersökningen så hinner det ju inte bli lika varmt som det hade varit om man hade haft i en termometer under hela undersökningen. Fast man kan ju såklart ha i flera termometrar samtidigt för att dubbelkolla resultatet.

3. Vad hade du ändrat på om du gjort om undersökningen? Ge tre olika förslag där dumotiverar hur du kan förfina undersökningen så att den ger ett mer pålitligt resultat.

Jag hade nog skyndat på det lite, för det tog väldigt lång tid att göra experimentet och man hade också fått mer tid till att skriva hypotes och slutsats.

Jag hade också tagit tid på det, för det hade varit intressant att veta.

Man hade kunnat göra  det flera gånger, för att se ifall man får fram samma resultat, för om det inte hade blivit samma resultat så hade man fått göra det återigen och sett vilket som det resultatet matchar med. 

Fatta katastrofen/ mat.

Protein: finns i t.ex ägg, kött, fisk, men också i soja, bönor och ärtor.

Kolhydrater: godis, potatis, pasta, bröd, ris.

Fett: avokado, pistagenötter, olivolja, smör, nötter, ost.

Vitaminer: frukt, bär, grönsaker.

Skillnaden på olika typer kalorier:

Vissa får man inte lika mycket energi av, de kallas snabba kalorier, vissa kalorier håller i sig längre, det kallas långsamma kalorier.

Tallriksmodellen:

Man använder den för att få reda på hur mycket sv varje sak msn ska ha i sig ungefär.

Vad händer i kroppen om man får i sig för lite näring:

Man tappar energi, och hjärtat saktar ner. Man blir   grinig och man orkar inte tänka helt klart.

Varför blir man hungrig:

För man har förbrukat all sin energi och magen blir tom efter ett tag.

//Ellinor Nordström

Sugande glaset experiment

Hypotes: jag tror att ljuset kommer att släckas i båda glasen, men det kommer att släckas snabbare i det lilla/smala glaset. Glaset kommer att sugas fast gå tallrikens botten.

Material: ett värmeljus, en tallrik, tändstickor, karamellfärg (grön), ett större och ett mindre glas.

Utförande: häll vatten på tallriken. Färga vattnet med en droppe karamellfärg. Lägg ett värmeljus på tallriken och tänd det.

Sätt glaset uppochner över värmeljuset.

Resultat: vattnet sögs upp i glaset och ljuset släcktes.

Slutsats: när ljuset slocknar på grund av syrebrist, svalnar luften i glaset och trycket gör så att vattnet sugs in. Det blir också koldioxid i glaset.

Såhär såg det ut när ljuset hade slocknat i det lilla glaset!

                                 Jag jobbade med Abdinaasir. //Ellinor Nordström

Framställa järnsulfid

Material: Brännare, 2 svårsmälta provör, provrörshållare, skyddande skiva, magnet. kemikalier: svavelpulver, järnpulver.

Utförande: Blanda järnpulver med svavelpulver. Häll järnpulver till cirka 1 cm + 2 cm svavelpulver i höjd i ett svårsmält provrör. Blanda noga! Värm upp blandningen på värmeplattan/brännaren. För en magnet tätt intill provrörets utsida. Använd dragskåp! Avbryt uppvärmning när det börjar glöda.

Resultat: Järnpulver är magnetisk både före och efter experimentet. Den är grå i färgen innan. Efter experimentet är pulvret svart och kompakt. Det luktar äckligt också. Det har bildats järnsulfid. Det är en blandning mellan svavelpulver och järnpulver. Det är inte ett grundämne! Det är en kemisk förening. Det kemiska ämnet heter FeS. Fe+S= FeS

såhär såg järnpulvret ut när vi hade tagit ur det ur provröret.

Vilken burk smäller först?

Material: burkar, brustabletter, vatten i olika temperaturer.

Utförande: sätta en bit brustabletter i var burk med olika temperatur på vattnet.

Hypotes: jag tror att det med ljummet vatten smäller först för att det är varken varmt eller kallt och den varma kommer nog bara att smälta och inte explodera på samma sätt. Och när det är för kallt kommer det inte heller hända.

Resultat: kallt: 10sek. Ljummet: 8sek. Varmt: 5sek.

Det varma smällde först, så min hypotes var fel.

Sammanfattning: jag har lärt mig att brustabletter löser sig bäst och snabbast i varmt vatten och sämst i kallt vatten. Kolsyran, syret och bubblorna måste få plats i burken och då exploderar den. När den löser sig bildas en gas. Saker och ting löses snabbare i varmt vatten, som tex socker!